ekebodesign blog

First of all, I noticed my counter approaches 30 000 visitors. If you are the one that sees exactly 30 000, notify me and I’ll send you a little gift. info (at) ekebo dot fi is the address.

Först märkte jag att räknaren här i bloggen närmar sej trettiotusen besökare. Om du är den som ser exakt 30 000, skriv till mej så får du en liten present. info (at) ekebo punkt fi är adressen.

Huomasin että blogin laskuri lähenee kolmeakymmentätuhatta. Mikäli sinä näet siinä lukeman 30 000, kirjoita minulle niin saat pienen lahjan. Osoite on siis info (at) ekebo piste fi .

I’m really impressed by Swedish Ingrid’s bloggings on spindles and her own support spindles.  Finally the urge to make one myself was so strong, that I ordered a flat glass bead from Villihelmi. I glued it onto a grill skewer, rounded one end ot the shaft and got myself a smallish spindle. Then I set out to hunt for a thingie with a round cup part, and after some weeks found a coffee measuring spoon in the supermarket at 99 eurocents. Now I have the lace spindle I’ve longed for, but haven’t tested it yet.

Mandelmazza-Ingrid är min favorit och imponerade stort på mej med sina bloggerier om sländor i allmänhet och egna stödda sländor i synnerhet. Till slut blev längtan efter att göra en egen så stark, att jag beställde en platt glaspärla från Villihelmi . Jag tog ett litet grillspett, rundade änden och limmade pärlan på det. Så hade jag då en liten slända, och började jakten efter något med en rund skål i. Efter en tid hittade jag ett kaffemått i snabbköpet för 99 eurocent. Nu har jag den efterlängtade spetssländan men har inte än hunnit pröva den.

Ruotsalainen Ingrid on suosikkini ja on tehnyt minuun suuren vaikutuksen bloggailuillaan värttinöistä yleensä ja omista tuetuista värttinöistään erityisesti.  Lopulta oman tuetun pitsivärttinän kaipuu kasvoi niin suureksi, että tilasin Villihelmestä litteän lasihelmen. Otin pienen grillitikun, pyöristin toisen pään ja liimasin helmen varteen. Näin minulla oli pikkuruinen värttinä, ja aloin metsästää jotain jossa olisi pyöreä kuppiosa. Monen viikon jälkeen löysin kaupasta kahvimitan joka täytti vaatimukset, hintaan 99 senttiä. Nyt minulla on kaivattu pitsivärttinä mutta en ole vielä kokeillut sitä.

This is what I’ve been spinning on my Kromski wheel this fall (not all is shown in the pic). The red is multicolored German merino top, that I bought more of. There’s 500 grams of this lace weight/3-ply weight yarn. I would like to make a lace skirt of it, but I’m not sure if it will felt due to the abrasion when using the skirt. The blueish is 16 ounces of Canadian merino/tussah silk top, a lovely blend called Bluebird, with red and purple highlights. It was an absolute pleasure to spin!

Detta är vad jag har spunnit hela hösten med min Kromski Symphony (allt finns inte med på bilden). Det röda är flerfärgad tysk merinotop, som jag köpte mer av. Det finns ca 500 gram av detta spetsgarn (borde ge ca 32m/10 cm i slätstickning). Jag skulle gärna sticka en spetskjol av garnet, men är inte säker på att det inte tovar sej i användning. Det blåaktiga är 450 g kanadensisk merino/tussah sidentop, en underbar blandning som heter Bluebird, med röda och lila inslag. Det var en njutning att spinna detta!

Näitä olen koko syksyn kehrännyt Kromski-rukillani (kaikkea ei ole kuvassa). Punainen on moniväristä saksalaista merinotopsia, jota jopa ostin lisää. Kaikkiaan tätä pitsilankaa on noin 500 g (pitäisi antaa sileälle 32 s/10 cm). Tekisin mielelläni siitä pitsihameen, mutta lanka saattaa huopua käytössä. Sinertävä on 450 g kanadalaista merino/tussahtopsia, ihana sekoitus jonka nimi on Bluebird, jossa on punaista ja lilaa mukana. Tätä oli nautinto kehrätä!

And then my birthday present to myself: the 5.5 kgs of Finnwool. I’m now soaking the last batch of it, so in all the washing will take about one month. There were way too many second cuts in the fleeces, around 25 % went to the “short fibres” box so far. But the quality and fineness are amazing! This is even lovelier to handle than merino!!! I managed to keep part of the lanolin in the fibers, and have slowly hand carded and spun part of the wool. Even if it’s very slow, it soothes the soul to handle this wonderful wool. I think I will use some of it to spin lace yarn on the new spindle, and some to spin lace yarn on the wheel. But first I will have to learn how to prepare the rolags properly for lace.

Och sen till min egen födelsedagspresent till mej själv, 5,5 kg finsk finull. Jag har nu den sista satsen i blöt, så tvättningen tar precis en månad. Det fanns alldeles för mycket “andra klipp” i ullen, ca 25 % har hittills gått till “korta fiberlådan”. Men ullkvaliteten och finheten är underbara! Detta känns ännu bättre än merino!! Jag lyckades hålla kvar en del av lanolinet i ullen, och har långsamt handkardat och spunnit en del av ullen. Även om det går långsamt, lenar hanteringen av denna underbara ull själen.  Jag tror att jag kommer använda en del till spetsgarn på den nya sländan och en annan del till spetsgarn på spinnrocken, men först måste jag lära mej göra kardningen rätt för spetsgarn.

Ja sitten oma synttärilahjani, 5,5 kg suomalaista hienovillaa. Minulla on nyt viimeinen erä liossa, joten pesu kesti noin kuukauden. Villassa oli aivan liian paljon “kahdesti leikattuja” kiharoita, noin 25 % on mennyt pätkälaatikkoon. Mutta villan laatu ja kuidun hienous ovat aivan ihania! Tämä tuntuu vielä paremmalta kuin merino!!! Onnistuin säilyttämään osan lanoliinista, ja olen hitaasti karstannut käsin ja kehrännyt osan villasta. Vaikka työ on hidasta, tämän ihanan villan käsittely hoitaa sielua. Luulen että osa villoista muuttuu pitsilangaksi uudella värttinällä ja osa rukilla, mutta ensin minun on opittava tekemään pitsilangalle sopivia lepereitä.